måndag 22 juni 2009

Att hur mycket jag än skriker så kommer de stå med ryggen mot mig och inte höra.

Vi är alla människor. Vi är för fan alla människor! Oavsett färg, du kan vara blå, vit, brun, svart, gul, röd, rosa, grön. Du kan ha svart, rött, rosa, vitt, grått, sverigebeige, brunt, blått hår. Du kan vara lång, kort, tjock, smal, gammal, ung, stor eller liten - alla är ändå människor. Vi är en och samma art. Det är inte okej att vi riktar ondskan till våran egen art, det är för mycket hat. Och jag undrar vart hatet kommer från? Rädsla, okunskap, avundsjuka - något beror det ju på?

- Kärleken måste bli det starkaste språket igen.

Inga kommentarer: