söndag 26 april 2009

"Jag kan flyga, jag är inte rädd"

Det första du ska tänka på är att du inte sitter i en flygplanskropp med två vingar på. Du sitter på en enda stor vinge med en flygplanskropp på. Vingarna kan alltså inte trilla av eller böjas sönder och hela konstruktionen klarar av mycket mer än de påfrestningar den faktiskt utsätts för.

Denna vinge är konstruerad så att den inte kan falla rakt ner. Har den bara höjd så måste den liksom framåt. Det gäller alla flygplan, både stora som små, och den förfinade konstruktionen ger alla plan ett glidtal på höjden gånger tio. Om planet är tio kilometer meter upp så kan det alltså glidflyga 10 mil. Och rutterna ligger så att det nästan alltid finns flygplatser att landa på inom det här talet ifall något skulle hända.

Visste du förresten att alla flygplan glidflyger när de landar? Under inflygning går alltid motorerna på tomgång och man reglerar planets fart genom att höja och sänka nosen. Så även stora trafikflygplan är till för att glidflygas med, inte bara små flygplan.

Det andra du ska tänka på är att det finns back-up-system för precis varenda sak ombort. Bränslet räcker alltid till minst en reservflygplats om det skulle vara dimma eller andra saker som gör att man inte kan landa på ordinarie flygplats. Ofta har man bränsle till två reservlandningsplatser och de är utsedda långt innan flygningen börjar. Pajar en generator finns det två till. Pajar ett hydrauliksystem finns det ett till. Pajar en motor finns det minst en till. Pajar mekanismen som fäller ner landningsställen så går de att fälla ner manuellt o.s.v. Det finns som du vet till och med en back-up på piloten, och de äter aldrig samma mat, för säkerhets skull.

Jag frågade en gång en pilot om han någonsin råkat ut för allt det här jag just räknade upp med hydralikstrul och generatorhaveri. "Ja, alltihop" svarade han "men aldrig på samma gång". Olyckor sker inte för en generator pajar, utan när flera olyckliga omständigheter inträffar på samma gång. Det är här du får använda ditt förnuft och tänka sannolikhetslära. Att det ska gå så käpprätt åt helvete är helt sonika för otroligt för att man ska orka oroa sig.

En tredje sak att tänka på är att ett flygplan aldrig har störtat på grund av turbulens när de väl är uppe i luften. De är byggda för att flyga i alla möjliga väder och det flygplan finns knappt som under sin livtid får det värre än under sina provturer. Man vet helt enkelt att de klarar av alla väder man flyger i. Är det för blåsigt vid landningen så avvaktar man lite eller flyger helt enkelt till en annan flygplats dör det blåser mindre.

För det fjärde så förbättras säkerheten hela tiden. Efter gottröraolyckan, som ju berodde på att isbildningar på vingen for in i motorerna, så måste man känna efter med händerna på vingen innan man får ge sig av. Innan olyckan räckte det med att titta på vingen. Och för varje olycka ökas säkerheten på mer och mer och mer, små konstruktionsmissar rättas till och rutiner ses över för varje incident. Numera är det löjligt säkert att flyga.

Slutligen. Skulle piloter och flygvärdinnor hålla på med det där om det var farligt? Så jävla bra betalt får man inte för att hälla upp kaffe åt resenärer i ett stålrör. Dessutom är det tveksamt om flygbolagen är beredda att riskera ett flyplan värt hundratals miljoner och sjukt höga ersättningar till anhöriga till offer i en flygolycka. Det har helt enkelt inte råd att slarva med säkerheten.

(Låt inte rädsla sabba din semester. Njut istället av flygresan och av att du är på väg. Bon voyage!)

Extremt bra sida med information som Olle gav mig (tusen tack!!!!)https://www.flashback.info/showthread.php?t=413672

Extremt nervös Sandra... gosh :/

Idag åker vi. Jag håller på att packa det sista (vilket går väldigt långsamt eftersom jag tar pauser hela tiden) sen ska jag och handla lite saker som jag ska ha med på planet. Typ tidningar och sånt. Och klockan tre är jag bjuden på middag hos familjen Füreder, sen beger vi oss mot Kallax och börjar våran färd mot Stockholm och slutligen... Thailand!
Jag är så galet nervös, försöker att inte tänka så mycket men det är ju lättare sagt än gjort. Men det kommer nog gå bra, hoppas det iallafall. Nu ska jag gå och gossa med Wilma, ni kan läsa våran resedagbok om ni vill. www.resedagboken.se - vi heter "Sannybelle".

Jag såg dig igår, på bussen. Du och dina vänner och jag såg direkt i dina ögon att du var inte bara du, du hade tagit diverse substanser som du tror leder dig till lyckan. Det gör så ont i hjärtat varje gång jag ser det på dig, för visst vet jag att du inte är dig själv. Men jag vill inte se det med egna ögon. Det är så otroligt sorgligt och jag började fundera på hur jag ska kunna hjälpa dig. En vän till mig berättade att du hade börjat gråta när han sa åt dig att skärpa dig och ta tag i allting. Du hade gråtit och sagt "men tror du det är det här jag vill?!" - och nej, jag tror inte att du vill ha det så här. Men hur fan ska jag kunna hjälpa? Jag vet verkligen inte hur jag skla gå tillväga! Älskade lilla päronblomma, du har hela världen emot dig... Jag lovar att hjälpa dig när jag kommer hem! Jag lovar.

tisdag 21 april 2009

Flyttfågel

Packar resväskan, japp jag är ute i god tid. Kommer ha mycket att göra i helgen, så det är lika bra att göra bort det nu så jag slipper stressa med det sen. Försöker att inte ha med mig allt för mycket saker, eftersom jag ska handla saker där. Om inte annat får jag väl slänga sakerna jag hade med mig dit, enkel lösning! Blä, jag hade egentligen ingenting vettigt att skriva här, det var bara en ursäkt att få ta en paus från allt fixande. Måste väl återgå till klädhögen nu...

I am what you see, I am not what they say but if I turned out to be, could you love me anyway?

torsdag 16 april 2009

"Maybe I should do what I have to do, to break free"

Den här dagen var en "Nej-nu-tar-jag-tag-i-det-här-och-gör-det-till-vad-jag-vill-att-det-ska-vara-dag". Alltså en nystart, nya batterier, nytt syre, ny Sandra... Var en människa igår som fick mig att öppna mina ögon eller kanske framförallt mitt sinne. Så nu tog jag tag i det här! Nu är det nytt syre i min luftballong, ny bensin i motorn - nu kan jag inte falla något mer!

när du kliver in i rummet är det nått som pirrar till, jag gillar din vibe! (grymt bra låt)

måndag 13 april 2009

Det är inte okej!

Minnesluckor är inte okej... Jäklar vad det är mycket som jag inte kommer ihåg från i lördags! Har blivit påmind om saker i två dagar nu och det mesta är rätt intressant faktiskt. Och idag upptäckte jag ett oroväckande blåmärke på min rygg, som jag sedan fick en flashback om... Jag körde rugby i en lägenhet och flög in i ett bord, typisk sandra-grej. Fick även höra kommentarer nyss som jag inte minns att jag sagt, endel rätt underliga saker. Hade sagt till André "Beblanda dig inte med dom här tjejerna!!" - undrar vilka tjejer det var jag inte ville att han skulle vara med? Nåväl, ingen mer alkohol för min del innan Thailand iallafall, sen... vad som händer i Thailand, det är ju en annan grej!

Does everyone get hypnotized by your fire?
Though you only stayed a moment, we all know that you're the one.
So long, Jimmy, so long.
Does everyone get mesmerized by your fire?
Though you only stayed a moment, we all know that you're the one.
So long, Jimmy, so long.
Sure we're glad for the experience and we miss you now you're gone.
Life goes on.

alla vill till himlen å åka limousine förstås, alla vill till himlen, till himlen

Vi ses i Nangijala

Fast jag inte sett dig på så länge, tänker jag på dig ibland
Det var nånting som fastnat på mig nåt som aldrig helt försvann
Fanfanfan det skulle varit du
Fanfanfan det skulle varit du


Fick jag spela om partiet, fick jag chansen en gång till
Fick jag vrida tillbaks tiden om dom gav mig en ny giv
Fanfanfan det skulle varit du
Fanfanfan det skulle varit du


Alla klockor, körer, alla himlens orglar skulle varit för oss
Alla trummor och trumpeter, alla sagor, alla under allt på en och samma gång
Fast det var så kort romans var det nåt jag borde ha förstått
Såna chanser kommer en gång bara aldrig att dom kommer två
Fanfanfan det skulle varit du
Fanfanfan... det skulle varit du

fredag 10 april 2009

Now I'm thinking like the mistake I made doesn't hurt

Påtal om ingenting så åker jag och Belle om 16 dagar! Galet nära nu ju, helt galet... Vi hade en liten diskussion under middagen hos Belle i onsdags om vilka tider våra plan gick och det visade sig att jag har haft fel hela tiden. Bra koll, verkligen... Tur att nån av oss har koll på tiderna iallafall! Börjar bli lite nervöst nu, hehe. Här är några bilder på vårat hotell, här hittar ni oss;




On the right track, but I was on the wrong train

söndag 5 april 2009

Personlighets-test!

Gjorde ett personlighets-test som sa att jag var "Typ 2 - Givaren";

  • Du är den omhändertagande, stöttande typen: hjälpsam, omtänksam, empatisk och ärlig.
  • Du är rädd för att vara oönskad och överflödig.
  • Du strävar efter att vara älskad.
  • Du drivs av en önskan om att vara behövd av andra och att du kan känna deras kärlek och återgälda den.
  • I regel leder dina ansträngningar att få andra att må bra till att du konstant berömmer, uppmuntrar och smickrar dem. Du är hjälpsam och beskyddande och älskar känslan av att människor inte klarar sig utan dig. Det kan lätt medföra att du klamrar dig fast vid andra och upplevs som svår att bli av med. Du har ett djupt behov av att själv bli bekräftad, så därför överdriver du ofta hjälpsamheten – och glömmer inte att prata om den – i hopp om att få ett erkännande för din insats. Din känsla av att vara oumbärlig gör att du upphöjer dig själv till martyr och blir påtagligt självbelåten.
  • När allting fungerar som du vill, har du en mycket djup insikt i andras känslor och behov. Du kan se det bästa i människor och förlåter dem för deras fel, är storsint och uppriktig. Ditt stöd och din uppmuntran har sitt ursprung i en helt osjälvisk kärlek till dina medmänniskor. Du glömmer inte att ta hänsyn även till dig själv, och därför går ekvationen ihop, så att du inte behöver andras erkännande.
  • När världen vänder sig mot dig, blir du manipulerande och ger andra en känsla av att de står i skuld till dig. Du åsidosätter dina egna behov för att få andra att känna medlidande med dig, och du känner dig utnyttjad och förödmjukad. Så småningom blir du bitter, kränkt och arg, och dina aggressioner kan leda till att du blir sjuk på riktigt.
  • Moder Teresa och Desmond Tutu är typiska givare.

Some things are just falling apart because they need to. They are wrong for us.

Dagens avsnitt av krambjörnarna var helt efterblivet, förutom att hela programmet verkar uppkommit under nån sjuk knarkvision (de bor ju i det "magiska landet i det blå") så brister det ibland i logiken. Iallafall de ska alltid moralisera, så de tre krambjörnarna hade lovat att baka kakor med farmor men så blir de kidnappade av en jävla tokhäxa som förvandlar dem till grönsaker. Farmor räddar dem dock genom att skjuta hjärtan från magen och paralysera häxan, men sen så är dem typ ledsna för de hade ju brutit sitt löfte att baka kakor med farmor och farmor typ: "ja man ska inte lova vad man inte kan hålla", "det ska vi komma ihåg" säger dem och ser oändligt skamsna ut. ALLTSÅ att bli kidnappad av en jävla psykopat som förvandlar dig till en grönsak är enligt mig en helt fullgod anledning att utebli till kakbakning med farmor. Den där rosa krambjörnen var jävla cynisk också, var typ på tivoli och så fanns det en trollkarl som påstod att han kan trolla bort vem han ville. "Men det är faktiskt vetenskapligt omöjlig" säger rosa björn. VETENSKAPLIGT OMÖJLIGT!!! Du är en talande jävla NALLEBJÖRN med en farmor som skjuter HJÄRTAN UR MAGEN och ni bor fan i ett jävla regnbågsland i HIMMELEN...

torsdag 2 april 2009

Våran sång. Och jag gråter alltid vid sista versen.

Och jag har skrivit ett brev till dig. Jag kommer säkert aldrig ge det till dig, för jag står liksom med ena benet utanför kanten och det andra på marken. Och jag kan aldrig riktigt bestämma mig ifall jag ska stå kvar eller falla ner. Det kan ta en evighet för mig att bestämma mig och jag vet att varken du eller jag har en evighet till övers. Brevet ligger här. Jag kan ge det till dig och antingen flyga eller falla. Eller så kan jag elda upp det. Elda upp kärleken.



du låter oss passera och jag orkar fan inte stå på standby längre