Jag lånade en bok i tisdags, läste ut den nyss. Jag började gråta. Jag blev så frustrerad! Otroligt bra bok, men den slutade inte som jag ville. Panik och ångest... Måste nog skriva om slutet och skicka till författaren. Hm, det tåls att tänka på...
"Redan en känsla som var ny för honom, en sjukdom som han skulle lära känna så bra senare: Den Svarta Sjukan.
- En som jag känner. Eller en som jag kände, rättare sagt, svarade hon.
Kände. Bra, tänkte han. Imperfekt är härligt. Mycket bättre än presens"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar